En Bert bland hermelinerna

Jag har bara klasser på Ons och Tors denna termin. Få förunnat, men dagarna blir också rätt intensiva. Detta är första riktiga veckan med det tempot så jag har inte hunnit göra några matlådor. Så köp av en asiatisk ris och tre valfria rätter i plastlåda införskaffades vid 11-tiden. Denna tog jag en trappa upp för att slippa oljudet nere i Campuslokalerna. Jag slår mig ner i en kall och står salong på övervåningen och konstaterar att det är jag och asiater. Jag tänker också att hade det varit ett rum med svarta negrer hade jag nog känt mig obekväm. Varför är det så? Jag vet inte. Det kan bero på att asiaterna på Monash är unga, prydliga och snällt studerande ungdomar. Det är nog hela sanningen. Jag slår bort tanken om att negrer skulle se farligare ut, som elaka gorillor. Var dessa tankemönster rasistiska? Vad jag tror att den första tanken handlade om var iaf att man inte känner sig obekväm bland asiaterna på skolan. De bara är och man är med dem.

Och mitt i dessa absurda tankemönster som en allt för ofta ensamsittande lunchande svensk har för sig uppenbarar sig en Bert bland hermelinerna. Det kommer in en asiat med en likadan tröja som jag. HAhaha, jag trodde inte mina ögon. Är han på riktigt? Är det et skämt? Tycker han att den är snygg? Hahahaha. Jag som bara vågar ha på min i huset när inga utomstående kan skratta elakt åt mig.




Berättade jag att jag träffade en amerikan på välkomstmiddagen för utbytestudenter som heter Earnie också? Ganska lustigt.
Och nu Bert lustigt igen!