Nyläggning av träning!

Det var egentligen första gången jag tog på mig våtdräkten som jag verkligen förstod att även jag har bildat en solid fetkula på magen. Den har väl vuxit till sig under en längre tid förstås, men jag har nog inte brytt mig eftersom jag styrketränat och vet att jag tryckt i mig för mycket proteindryck om dagarna, allt för att behålla de härliga formerna. Magen har dock blivit mer synlig nu då musklerna försvunnit. Därför har jag tagit ett beslut om nya tag i nya former. Eftersom det inte är lika bekvämt att ta sig till gym (som IKEA betalar) här i Melbourne tänker jag börja springa istället. Jag tror jag kommer må bättre av det, fler endorfinkickar och bättre hälsa.
Siktet är inställt!



Den 10 oktober kommer jag springa mitt första marathon.

Middag och poker på casinot!

Hej!

Idag var vi iväg och käkade på casinot i stan, Crowns. John, min rumskompis fyllde år, så det blev en tre rätters med förrätt och desert buffé. Kalaset kostade 300kr och var mycket prisvärt. Provade onstron för första gången. Jag sammanfattar: Smakade fisk och hav. Varken mer, varken mindre.

Sedan gick vi in till poker avdelningen och satte oss vid ett bord. När jag plussat 360 spänn åkte jag hem.
Bra kväll!
Fick tom ihop bensinpeng till surfet imorgon.
Alltså: Surf och husfest imorgon.
Bra helg?

Squeaky Beach - Wilson's Prom

Jag följde med Ben ner till Wilson's Prom i helgen. Han känner bekanta där som hyr/lånar ut sin stuga billigt. Det ligger precis på randen till ett fint naturområde. Stugan är enkel, men har alla bekvämligheter. påminner om en enkel fjällstuga, fast utan isolering. Jag tror inte det var varmare än 13-14 grader inne i trots att vi eldade en del. Springorna mellan de timrade väggarna bidrog påtagligt. Det var två kalla nätter i ca 8-9 grader. Bästa tiden (varmaste) var faktiskt ute till havs. Den täta våtdräkten och de glada paddlande rörelserna genererade värme.

Surfet var perfekt för oss. Vi var den mesta av tiden ensamma på stranden och kunda plocka lagomt (små) vågor som kom sakta och bröt rent, ofta åt något håll. Alltså goda förutsättningar att träna på.


Ett första(kort) bevis på att jag faktiskt börjar ta vågor nu!

Hej ångest!

Jag tänkte att det var bra att hoppa över spanskan och stanna hemma för att skriva klart lite ledarskapsuppgifter till nästa vecka. Det har gått sådär. I två dagar har jag mest lyssnat på musik och känt oron komma starkare. Ju mindre jag gör i skolan, ju större blir stressen. Allt blir då lidande. Jag blir tröttare och får ännu mindre gjort.

Svårt. Jag vill ta mig tid till att lyssna, spela och skriva på musik. Men då jag gör det faller jag ofta ner i ett hav av känslosvall som jag inte mäktar med.

Ingen fara på taket dock. Jag bara konstaterar.

Jag gjorde dessutom några framsteg på ett par låtar så det får väl vara värt det.

Thailändskt Schlager och uppsatsskrivning...?

På Victoria State Library kan man inte låna böcker. Det innebär att böckerna alltid finns på plats. Bra tänkte jag och åkte ner för att kolla i de verk som mina monashkursare såklart redan lånat från alla våra bibliotek. Jag hade en uppsats att skriva, det kändes som en win-win situation. Böcker på plats, lugn miljö.

Så jag kliver in denna magnifika byggnad mitt i stan, tar mina böcker, uppsöker en strategiskt bra studieplats...trodde jag.
En halvtimme senare sätter sig en liten flicka vid en av de bokningsbara datorerna brevid. Hon bestämmer sig för att lyssna på någon favoritlåt på youtube. Det visar sig att hon kollar på den om och om igen i 45 minuter. Jag kan tyda att hon gillar den genom den kroppsrörelse hon konstant uttrycker (se filmklipp). Jag kan även tyda att det är samma låt hon lyssnar på om och om igen. För denna arma flicka, som troligtvis väntar på att någon av sina föräldrar ska plugga klart, inser inte det enorma samhälliga normbrytande hon begår när hon utan hörlurar lyssnar (för högt) på någon asiatisk schlagerlåt genom datorns högtalare. Ni som åkt buss i Thailand, Malaysia eller gud vet vart i sydostasien, förstår vad jag menar. Jag tyckte t.o.m jag skådade en undertext på bildrutan.

Jag visste det innan, men jag förstår bättre Bertsimonz Simons skämt i TV-rutan om att det kan bli lite mycket Bert efter ett tag. Att tvingas lyssna på samma låt om och om igen, som Simon ute på havet, och jag i biblioteket, är nästintill grymt.

Jag sa aldrig till henne utan tog på mig öronpropparna och försökte skriva ändå. Uppsatsen har jag fortfarande kvar att skriva 1000ord på. Jag kommer dock att göra det som en insiktsfullare och ödmjukare offentlighetsnynnar.


Biblioteket

Melbourne Central, Shopping mall

Levande arkitektur

Apledigt

Sociologisk ska det vara, inte socialistisk, 2.07min in i klippet. Jag vet. Jag säger fel, rätt ofta. Jag tar med mig det och inser att jag inte ska förlita mig till den hjärnkapacitet jag har i direktsända sammanhang. Jag ska träna innan. Precis som Göran Persson gjorde på vägen in till Katrineholm, högt och tydligt i bilen, ofta kraftigt gestikulerande (Min väg, mina val)

Om var och en av er gav mig 50kr...

...sa skulle den har bloggen bli battre.
-Varfor? fragar du
-Darfor! sager jag och tillager.
Att om jag hade en Iphone eller liknande skulle jag kunna dokumentera min tillvaro enklare. Jag skulle kunna lagga upp filmklipp och bilder mer frekvent och er lasning skulle bli roligare. Som det ar nu sa glommer jag kameran hemma och missar de spontana iaktagelserna av livet har nere. Sa fragan du far stalla dig ar att om du anda ska kolla pa den har bloggen kan du val lika garna bidra med lite sa att den blir battre..?
-------------------------------------------------------------------------------------

Jag traffade en kille pa skolan forra veckan som var pa utbyte i Uppsala nar jag borjade pluggade. Vi var bada med pa ekonomernas nollning och sjung och skralade ihop. En snall och lustig kille. Han bjod med mig att ga pa Australiensisk fotball, aven kallat aussie rules eller footy. En haftig upplevelse som jag tyvarr inte kan visa i bild efterssom...
Det var en fredagkvall, sa trots att det var tva av de samre lagen som spelade, satt det runt 35000 pa laktarna. Det forsta jag noterade nar vi kom till arenan MCG var de hundratals cirkulerande fiskmasarna over stadiumet. Vackert!, tankte jag. Det kandes nastan som ett harmoniskt snofall. Dessa masar satt aven pa planen under matchen och kom tillslut att upplevas irriterande. Tur att bollen var gul...



Spelet paminner om rugby, men onekligen med andra regler. Nagra sadana ar att man maste studsa eller nudda marken med bollen varje femtonde steg; Man far sparka eller sla bollen till varandra. Lyckas man sparka bollen 15 m till en medspelare far motstandarna inte tackla an och man far i lugn och ro sparka bollen vidare, etc. Australiensarna i allmanhet och Melbournianerna i synnerhet alskar sin footy. Har i stan finns flera lag och nastan alla haller pa ett.

Bert Brölar 3