Helgen

Medresenärer!

I lördags följde jag med Monash Boardriders ut till en surfstrand på Phillip Island. Vi var ett 20 tal från Monash University som deltog. De flesta deltog i en surflektion innan de hoppade i och lekte, men jag lånade bara en våtdräkt. Så det enda jag betalade var 5 dollari bensinpengar till han som jag åkte ut med. Sweet deal!
Det var hyffsad temperatur i vattnet. Tyvärr var min våtdräkt trasig i halsen så jag fick ständigt in nytt kallvatten vilket gjorde att jag blev rätt frusen efter ett tag. Nästa vecka har vi påsklov. Jag tror jag ska försöka ta mig iväg och surfa några dagar då.


I Söndags passade jag på att gå förbi Formel 1 tävlingen i Albert Park som ligger väldigt nära oss. Eftersom jag var för snål för att betala inträde fick jag klättra upp i ett träd utanför staketet. Jag tyckte ändå att det var häftigt. Jag testade lite olika platser och fick se lite bilar dundra förbi. Otrolig kraft!.

En sån dag i ord

Först tänke jag att jag skulle skriva i ord hur en dag ser ut här för att vid senare tillfälle visa det i bilder. Men torsdag blev fredag och jag tappade lusten. Lång dag kort;

Tränade på min första presentation till för sent, var tvungen att hoppa över spanskan för att sova ut, havregrynsgröt, löst bajs, skjuts in av Teigan som skulle kolla på Malins och Carolins presentation kl 13, väl på skolan skriva ut powerpoint och texten jag utformat min presentation utifrån, går till klassrummet jag ska hålla presentation och testar och ansluta macbook, inser att det inte fungerar som jag vill, inser även att jag inte kommer kunna använda Presenter Tool och därmed inte de anteckningar jag lagt in och förlitat mig på, känner efter och konstaterar att jag kommer klara det ändå, Köper sushiroll med lax på vägen till föreläsningssal S1 och har Leadershipkurs i tre timmar om visionärt ledarskap, går till klassrum G1 och väntar en kvart på Isabel från Australien, inser att jag borde tömma lösbajset en sista gång och gör därför det, ändrar det sista i vår presentation, frågar läraren om vi får börja, framför presentation, det går lite knaggligt i början men mitt i slappnar jag av och pratar fritt för första gången i mitt liv på ett andra presentationsspråk, åker hem trött och hungrig, kan för första gången för dagen känna att det luktar Bali och att solen hettar trots att klockan slagit 18.20, känner en annan värme inom mig att jag klarat av det här, sätter mig på bussen och skriver sms till mina huskompisar att de borde ta en öl på stranden till solnedgången som jag bedömer kommer bli aprikos och fin, byter diverse transportmedel och kommer hem 19.30, tar då snabbdusch och följer med Paulina och Malin ut och käka på Acland Street, äter en portersteak med klyftpotatis och dricker en öl på dagens specialpris 14 Dollar, lämnar dem där och går hem där jag möts av Elias, Ola, Mattias, John och Oskar som förfestar, tar ett glasvin och tänker att jag också borde gå ut, bestämmer mig för att gå ut, velar, får nästan beslutsångest, återbestämmer mig och tar lite mer billigt vitt vin, väntar med de andra killarna på maxitaxin som ska ta oss till Chapel Street, Väl där 00.10 går vi in på ett ställe som är alldeles för mörk och högljutt, ger natten ändå en chans och dansar till 03.14, lämnar då stället med Mattias och Elias som vill äta på Burger King, tar efter matintaget en taxt för 13Dollar hem till Havelock Street, går och lägger mig 04.15.

Dagens tack!

Till damen som tryckte på "öppna dörr" knappen medan jag sprang allt jag hade för att hinna till spårvagnen. Tack vare att hon gjorde så öppnades dörrarna och tåget var tvungen att stå still ett litet tag till. En fin mentalitet jag sett flera gånger i detta land. Tack!

Tack även till Mia som för 6-7 år sedan sydde mitt penfodral!
Tack även till Mamma som "fixat" alla mina behändiga märkpennor". Den rosa blyertspennan används flitigt om dagarna!
Ni bidrar därmed indirekt till min kognitiva utveckling på andra sidan jorden.

Autistisk Ledarskap?

På Leadership har vi under veckan behandlat autentiskt ledarskap. Artiklarna och föreläsningen har belyst ledarskapsilar som bygger på hög integritet. Ledare som leder genom värden och föregår med gott exempel. Men en smittande passion för det de vill åstadkomma lyckas de leda sig själva och deras organisationer med hög framgång.

Vad som är typiskt för många autentiska ledare är att de har någon bakgrund, erfarenhet eller varit med om någon händelse som dragit ner dem eller påverkat dem rejält, ofta negativa sådana. Det kan vara i princip vad som helst. Som att blivit mobbad som barn, fått besked om cancer, förlorat sitt jobb, blivit lämnad av en älskande. Det som dock utmärker dessa människor är att istället för att bryta ihop eller se sig själv som offer, har de vänt på dessa händelser och erfarenheter och gjort dem till motiv, kraft och vägledning i deras ledarskap.

Det fick mig att fundera mycket på mig själv och min, i många år, bitterhet över min barndom. Eller egentligen började jag fundera på det när jag såg Jonas Gardell på Stjärnorna på Slottet. I hans avsnitt pratade han om hur han suttit instängd om rasterna och hittat på historier i det dolda för att slippa leka ute med de andra barnen och bli mobbad och slagen. Om hur han flera böcker och shower senare till slut kommit till insikt och förtröstan i att han vore ju inte honom om det inte vore för just allt han varit med om. En fantastisk insikt som fick mig att börja acceptera min liv eftersom jag faktiskt är otroligt glad och tacksam över de egenskaper och den karaktär jag formats till. Jag börjar inse min potential och jag har min barndom att tacka för det.



Så när jag nu hörde Apples VD Steve Jobs tal på föreläsningen blev jag lite tårögd. Det är fint att man inte behöver slås ner i onödan. Det är inte hur man har det utan hur man tar det.

Hur har ni haft det? Vilken sida av myntet låter ni styra ert liv...

Det är insikt och kraft, kom ihåg det.

Yarra Valley, Wineries

Första kvällen vi gick ut på Chapel Street, på utestället Lucky Coq, bekantade några sig med en storväxt lokalförmåga vid namn Justin. Vissa av grabbarna höll därefter kontakten med honom och efter OS-matcher, fotbollslirande och BBQ, herrmiddag, etc, föreslog han en vintur till de distrikt som han vuxit upp i, Yarra Valley. Bra idé tyckte vi och hyrde en minibuss. Med deltagare från de två svenskhusen på Hornby och Havelock Street begav vi oss iväg på söndagen inåt landet.

Vi fick en kanondag med strålande väder och fantastiska vyer över vinfält och gårdar. Jag som inte är någon vindrickare kunde inte riktigt känna skillnaden och njutning mellan Shiraz här och Shiraz där. Jag var dock med och provade på fem ställen, medan de andra provade vidare på ytterligare några fler. Men det var kul att höra de olika vinodlarna berätta om sina druvor och viner samt att prova lite olika druvsorter och blandningar.




Efter stängning åkte vi till Justins barnhem där hans föräldrar bjöd på mat och dryck. Det var en oväntad upplevelse. Huset låg mitt i en skog som klassas som regnskog. Huset stod mitt bland ståtliga fyrvånings träd och jag fick en känsla av Ewokernas återkomst. Det visade sig att det även var en farväl middag för familjens två döttrar som båda skulle utomlands. Vi blev lit tagna över hur öppet de välkomnat oss på en sådan speciell dag. Jag tror inte så många svenska familjer hade bjudit in 12 okända svenskar vid ett sådant tillfälle.


Gör min grej. Vissa kallar det för en Morgan

En dag på stranden!

Idag tåg vi tåget söder om stan till Brighton. Det var soligt och varmt, en bra dag av bollatjande och njutning. Imorgon är vi 12 st som ska köra hyrbil mellan vingårdar. En lokal förmåga som grabbarna lärt känna ska visa och runt. Det blir säkerligen ännu en bra dag till samlingen.

En dag på stranden?

Sommar och hagel

Första veckan

Monash University, Clayton Campus

(Ska ladda upp en liten film från Campus Center och skriva lite när Internet blir snabbare igen.)



På Campus

Huvudbyggnaden och min första spanska föreläsning samt vad som finns på Campus Center


På vägen hem

Typiskt spårvagnskorsning och typiska skolflickor på väg hem efter skolan