Nedgången och vacker?

Vi bor på en rätt liten gata med andra hus tätt inpå. Det gör att man ofta glömmer bort att det är fint väder utanför då allt man ser är andra husväggar utanför fönstren. Detta gör även ljudet från Street inte når oss. Så när jag skulle gå till matvaruhandeln för att köpa mjölk ikväll möttes jag av trummor och festivalstämning. Det visade sig att det var marknad i våra kvarter. Flertalet stånd stod uppställda med krimskrams och restaurangerna var fullsatta. Framför Palais Theater köade folk inför en show med en känd komiker, Längs med strandpromenaden vandrade andra fridfullt. Trots att jag bor så nära, och det har varit många fina kvällar, var det här den första solnedgången jag beskådade i Melbourne.




Här är jag när jag kom hem från lite information på skolan igår. Jag är inskriven på fakulteten Arts här och spenderade dagen med 1000 andra "förstaårsstudenter" som hälsades välkomna och fick vete diverse matnyttiga saker som att en föreläsning skiljer sig från en lektion... Utanför på gräsmattorna hade alla olika klubbar och sällskap vid Monash satt upp tält likt en liten valrörelse för att locka nya medlemmar. Jag som är lite blyg gick snabbt förbi innan någon hann rycka tag i mig för samtal om lacrosse, asiatisk kristendom eller footy. Jag fastnade dock ändå längs vandringen och gick med i en förening för apor, tror jag. De skulle ha fest under kvällen och det lät kul, så jag cashade och begav mig mot bussen. Det tar vanligtvis en en timme att åka hem. Jag åkte dock åt fel håll så för mig tog det 2 timmar... Hade hoppats på att hinna till stranden innan kvällens utgång, men vid tidpunkten av kortets tillkomst var jag rätt less och i tidsnöd, så jag fick skippa det.



Här är några fler bilderna från kvällen. Jag försökte rycka upp mig och ha kul (dricka koffein i mängder), men som ni ser på bilden så var jag rätt slö och städad



Ungdomarna hade dock aproligt



Jag trodde jag var smart som sprang iväg från "festen" för att ta sista spårvagnen hem. Tydligen gick den bara några stationer för att sedan övernatta, så jag fick gå hem. När jag äntligen kom fram, kom de andra också hem med taxi. Hur ska jag se på det? Att jag förlorat 1h 20min av mitt liv? Näpp, jag lever som jag lär och använde tiden och mina nya ögon till att försöka se klart och jag tror att jag fann några tecken längs vägen. Igår kväll var jag:


Och för att jag skulle haft kul hade jag nog behövt vara:

Kriget med mig själv

Hur man ser på saker förändrar ALLT.
Varje dag väljer vi hur vi ska tolka verkligheten. Likt inför strandbesöken gör vi en bedömning av med vilka solglasögon vi vill se och uppleva dagens sken igenom. Grönt, gult, brunt eller ofärgat glas ger alla olika nyans åt vår dag. Med lite styrka på det kan det mesta förstärkas, förvrängas eller bli oförståeligt suddigt. Vad som är fint och fult, sant och falskt, hemskt och fantastiskt blir därför ett resultat av hur vi använder de hjälpmedel vi har tillgängliga. Så nästa gång ni inte förstår varandra. Försök då att se det hela ur varandras tolkningsredskap eller åtminstone ta av era egna för ett ögonblick.

Om livet vore en bergodalbana, betyder då
...en uppförsbacke att det är lite trögt och tråkigt innan nästa riktiga adrenalinkick och pirr i magen som de riktiga utförslöporna innebär?
Eller är det en väntan innan det fort rasar ihop, innan man oförsvarligt åter igen förlorar kontrollen och magont faller, Faller.

I höstas kände jag någon typ av mellanperiod, likt stegringen av bergodalbanan. Jag har väntat på att det ska visa sig vad det handlade om, fall eller förtjusning. Frågat mig själv om denna nedstämda och tunga tid var en nödvändighet för att fundera över det här kommande och de andra kommande år, eller bara onödigt grubblande.
I går slog det dock mig att hur jag ser på saker framöver beror på hur jag väljer att ta det nu. Jag kanske alltid kommer att föra ett krig med mig själv. Men jag kanske inte behöver låta det dra ner mig i misär, utan låta det revidera och utveckla mitt liv till en sagolik chimär istället. Jag må vara lite trött efter alla utgångar här, men solen skiner och det är ett bra liv, inget att grubbla över idag. Lite solochbad och sedan ishockey!

Kriget med mig själv

Musikalplaner

När jag flög till Bali för över ett år sedan såg jag på planet filmen "Forgetting Sarah Marshall". En av huvudhandlingarna i den är att en kille drömmer om att sätta upp en dock-musikal om Dracula. Jag fastnade direkt for hans melodier och blev grymt inspirerad och började själv fantisera om att skriva en musikal.

Sedan dess har jag haft det i baktanke, men inte direkt tänkt så mycket på det förrän för någon dag sedan när jag kollade på TV-serien "How I Met Your Mother". För er som känner till den så spelade Marshall en låt efter att han slagit till Barney på "Slaps"giving. Jag fickdå exakt samma känsla som på flygplanet.

Idag när reprisen gick spelade jag in det på digitalkameran och lyssnade om och om igen. Till slut kom jag på att jag borde googla låten. Då visar det sig att det är samma kille som spelar de båda karaktärerna och att det är han som skrivit låtarna. Vilken angelägen tillfällighet!

Vad tycker ni?

Från serien "How I Met Your Mother"



Dracula



I slutet av filmen får man se lite av pjäsen. Jag hittade tyvärr inga sådana klipp på youtube

17 Havelock Street

KVÄLLEN före



NATTEN...Zzzz


MORGONEN efter

Turistvandringar

Melbournes foranderliga stadsarkitektur


Jag tog etiketten på vaningsangen som ett rad och tankte foljande under min forsta kvall i Melbourne: "Ska jag kunna somna i det har illaluktande 8-baddsrummet maste jag nog vara lite lagomt lullig, Tva ol senare slocknade jag.

Tydligen var inte Michael Jackson sa unik. Hans storhet ar tydligen i Melbourne ett vinnande koncept sedan lange.



Har agnat nagra dagar nu at turistsaker som att ga pa museum. Fann direkt en favorittavla. Fann aven en favoritgata senare samma dag. Den rosa granden....
Undrar om Mr Lila ar valkommen? Later kul att dela på hela harligheten. Som att aka kollektiv traffik!


Imorgon lordag ska vi titta pa ett hus.

Jag ar singel med brada!

Jag ar nog ingen surfare an, for jag tanker inte riktigt pa att jag ar med surfbrada. Sa nar den bokade upphamtningen, som Monash University star for, kom och skulle plocka upp mig pa flygplatsen, uppstod ett problem. Bilen var for liten. Chauffören forklarade att han inte fick plats och visade mig vagen till de andra storre taxiskapbilarna.

Sa har i efterhand angrar jag att jag inte grep in och avstyrde hans fina gest. Han var vanlig och serviceminded nar han vantade med mig i taxifallan, forklarade adressen till den nya chauffören, och onskade mig lycka till. Men jag ar ju inget mahe som inte kan bara sin egna vaskor eller ta sig till ett hostel mitt i stan pa egen hand! Eller sa var jag just ett mahe som lydigt satte mig i taxin och sag metrarna ticka pa. Min feghet kostade mig 81AUD (515 SEK) istallet for de 16 som flygbussen kostar.

Haha, det ar nagot med mig och den dar surfbradan i kombination med transport som inte riktigt fungerar. Vem minns hemresan fran Bali?

Jag tanker helt enkelt inte som en surfare; Att jag ar med brada.

Mot Melbourne!

Imorgon flyger jag till Melbourne.
Det kanns bra. Det lutar at att jag kommer bo med nagra av de andra fran Uppsala i ett stort hus dar nere. Ska bli skont att landa pa riktigt hursomhelst. Saklart haller jag tummarna att huset ar schysst och allt man kan onska sig.



Idag kom Simon och hamtade upp mig. Vi surfade lite vid flodmynningen i Ballina. Lanade en minimal och hade, sorgligt nog, den basta surfdagen hittills. Men det fina i det ar val att jag fatt tillbaka suget att fortsatta forsoka lar mig surfa.

Pa kvallen bjod hans mor och far pa BBQ, men jag ska ta histrorien tillbaka nagra klocklsag, sa ni forstar vilken unik kvall jag haft.

Nar Simons far kom hem kom han ner och halsade mig valkommen med nyinkopta ol. Han hade valt ett marke som hette Pure Blond for han vantade sig en stor blond och statlig viking som gast i hans hem. Jag tror tyvarr att jag gjorde honom besviken...
Efter nagra minuter kom han mor ner, till undervaningen dar vi satt och pratade, med en ostbricka. De borjade fraga mig typiska fragor som om jag dricker kaffe som alla i Stieg Larssons bockerna eller lyssnar pa ABBA och det var da det hande.
Jag och Simons mor mottes trots vara onekligen helt skillda liv och verkligheter, vi mottes genom de tva BB. Jag forklarade att jag verkligen uppskattat flera av Bjorn och Bennys projekt genom aren och da fragade hon mig om jag gillar CHESS. Och jag sa: ATT jag gor! Tydligen ar hon med i en lokal variant av Sudnsvalls Kvartersteatern och ar med och satter upp tva forestallningar varje ar, och de hade spelat Chess och hon alskar latarna.

En halvtimme senare star vi pa deras balkong och sjunger Anthem tillsammans i solnedgangen med utsikt over Ballina Bay. Sa om jag var en besvikelse for fadern sa var jag en stor succe for modern (som oftast med svarforaldrar). Det slutade med att vi efter middagen fortsatte bondndet och kollade pa en DVD av deras uppsattning och fortsatte sjunga tillsammans in pa smatimmarna.

Vem hade kunnat ana det.
Surf och sang! En lyclig dag i livets galla gang!

Havregryn

Nastan alla som bott har medan jag varit har jobbar eller har varit har en dryga en manad. Men nu har det kommit nytt folk och jag tror det gjorde susen.

Det ar lite som havregrynsgrot. Efter ett tag i mikron sa kan man inte langre urskilja de olika grynen av havre. De har klibbat samman till en god grot. Ett olagat gryn ar ovalkommet. Ett olagat gryn kan forstora frukosten och frukosten ar det viktigaste malet sa det vill man inte. Detta gryn far ga till stranden och bli bryn istallet for att med de andra ta en ol pa byn. Men nar nya gryn anlander uppstar nya mojligheter vid byns salta vatten-bryn, en ny grot kan tillagas.

Bland annat har jag en ny halv-kompis som jag har spelat ping-pong med. Han ar fran Tyskland. Han heter Marius och ska vidare imorgon. Det ska jag nog ocksa. Har bokat om flyget till Melbourne, aker pa tis. Darfor aker jag nog tillbaka till Lennox...imorgon kvall



Det kandes helt ratt imorse nar beslutet fattades eftersom jag anda inte haft framgang med surfningens tva element deltagande och vader. Mitt roda ansikte avslojar dock ett genombrott. Idag surfade jag inte sa mycket "riktiga" vagor, men jag poppade upp pa nastan allt jag tog mig an (vita bryt och smabullar). Jag tror att jag ar riktigt nara en stort genombrott nar det galler timingen.

Jag kanner mig starkare i kroppen och hoppas det haller i sig. Hoppas aven brannan lagger sig sa jag kan ge mig ut imorgon bitti. Jag hoppas pa lugnare vind och lugnare vagor att nota pa. Hoppas. Hopp hopp.

Tysken berattade att han smakat grot av nagra svenskar i Byron. Han hade testat sjalv men tyckte inte att det blev lika gott som nar de tillagade. Marius bad darfor mig visa hur jag gjorde. Saklart stallde jag upp!

Havregrynsgrot
\